Livet efter tentan har infunnit sig och jag har kunnat njuta av det fanns kvar av helgen. Det är som en smekmånad att faktiskt kunna få koppla av i ca en vecka efter en tenta innan allt börjar igen. Man behöver det efter den enorma psykiska påfrestning det är att i princip vara uppe dygnet runt den veckan tentan infaller. Sammanfaller den med att mannen jobbar kväll dessutom så är det ett rent helvete. Jag blir då ensamstående förälder till tre och skall klaraav allt som har med kvällsrutiner att göra INNAN jag kan sätta mig med det som jag måste. Böcker, anteckningar och googlesök kan inte påbårjas förrän efter 21 och att sedan sitta till ca 01.45 varje dag gör att torsdagskväll blir den kväll då jag bryter ihop. Av trötthet, av frustration och av förtvivlan. Än så länge har jag sedan rest mig, möjligt en aning starkare. Så även denna gång.

Nu blickar jag framåt. Påbörjar mitt sista år idag. Två terminer kvar nu och det är med tillförsikt jag riktar in mig på ljuset i tunneln, det är jag värd.